Därför storsatsar Arjeplog på att motverka kränkande särbehandling



Nu gör Arjeplogs kommun en helhetssatsning på att förebygga kränkande särbehandling och mobbning på arbetsplatsen.

– Dåligt beteende smittar ofta av sig och påverkar alla i personalgruppen. Det är otroligt viktigt att arbeta förebyggande, då det kan vara svårt att bryta ett sådant mönster när det väl uppstått, säger Åsa Forssell, projektledare för Psykisk hälsa Arbetsliv 2.0.


Det är arbetsgivaren som har ansvaret för att arbetsmiljön är sund och säker, att kränkande särbehandling förebyggs och att drabbade tas om hand. – Arbetsgivarna i Arjeplogs kommun har tagit initiativet för att få hjälp med att arbeta med förebyggande insatser mot att kränkande särbehandling uppstår på arbetsplatsen, berättar projektledaren Lena Stenvall, projektledare för Psykisk hälsa Arbetsliv 2.0.


Projektet Psykisk hälsa Arbetsliv 2.0 syftar till att rusta chefer och medarbetare i bland annat Arjeplog kommun för att stärka möjligheten till ett hållbart arbetsliv och tydliggöra helhetsgrepp och ledarskapets hälsofokus.


Monolog belyser åskådarperspektivet

I Arjeplogs kommun arbetar 270 personer, varav 200 är kvinnor och 70 är män. Projektet sker i tre steg och man är nu inne på det första steget. Där får alla kommunanställda bland annat se och lyssna till en monolog av skådespelaren Matilda Kjellmor.

Den första delen av projektet är till för att öppna upp till samtal om kränkande särbehandling och mobbning.

– I monologen ligger fokus på åskådarperspektivet, alltså på den som står bredvid och ser att kränkande särbehandling pågår. Den visar på att alla är en del av arbetsmiljön och efteråt får personalen reflektera kring hur man ska agera i en sådan här situation. Man får ställa sig frågor som: “Vem skulle ha sagt något?” och “Till vem skulle man ha sagt det?”, berättar Åsa Forssell.


– Det är viktigt att komma åt den tysta massan. Alltså de som beter sig “bra”, men står på sidan av och ser på när ohövligt beteende eller kränkningar sker. Ungefär 80 procent tillhör den tysta massan och det är de som kan göra stor skillnad, menar Lena Stenvall.


Högt engagemang

Charlott Hermansson, personalspecialist på Arjeplogs kommun, är tacksam att hon fått förmånen att vara med i det här projektet.

– Cheferna är otroligt engagerade i arbetet med att motverka kränkande särbehandling och mobbning, säger hon.


Hon har sett monologen två gånger och blev väldigt gripen.

– Det är stor igenkänningsfaktor. Efter jag sett den har jag både rannsakat mig själv och börjat lyssna på ett annat sätt. Vi har lärt oss hur viktigt det är att arbeta förebyggande och att det är då man har störst chans att göra skillnad.

Anna Kaltenegger, administrativ chef på Arjeplogs kommun, tycker att det känns bra att få arbeta aktivt med att förebygga kränkningar och mobbning bland personalen.

– Genom det här projektet går vi från ord till handling när det kommer till att skapa en bra arbetsmiljö. Det känns viktigt att öka medvetenheten bland medarbetarna och när det kommer till vad som är acceptabelt beteende och vad som inte är det så känns det bra att skapa ett gemensamt förhållningssätt som alla kan stå bakom, menar hon.

"Genom det här projektet går vi från ord till handling när det kommer till att skapa en bra arbetsmiljö"

Kunskap är nyckeln

I det andra steget får cheferna på kommunen arbeta vidare med att motverka kränkande särbehandling. Det kan exempelvis vara att ha en “utomhusföreläsning” som Lena Stenvall tagit fram. Även den syftar till att öppna upp för samtal och reflektion.

– Kränkande särbehandling och mobbing är en kunskapsfråga. Det handlar om att ha kunskap för att kunna förebygga ett sådant beteende i personalgruppen och att kunna hantera det ifall det dyker upp. Som chef är det viktigt att ha ögon och öron öppna för sådant här beteende och uttryck och att agera på det direkt man ser det, säger Lena Stenvall.

– Precis som i vilken osund relation som helst handlar kränkningar och mobbning om tillit som bryts. Och när tillit är bruten, ja då är det svårt att återskapa den igen. Det är en av anledningarna till att det är viktigt att arbeta främjande, fortsätter hon.


Motsägelsefulla lovord

Med kränkande särbehandling menas handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt. Handlingarna kan leda till ohälsa och medföra att de som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen. Det är värre om det upprepas och pågår under en längre tid. I värsta fall kan det utvecklas till mobbning.

– När man hör uttryck som” vi har högt i tak” eller ”vi har en rå men hjärtlig jargong” har jag sällan upplevt att det inneburit att det varit öppet för att diskutera just jargong. Det är snarare uttryck för att man inte vill diskutera jargong och attityder på arbetsplatsen, menar Lena Stenvall.


Ett arbete som kräver kontinuitet

I det tredje steget tar Åsa Forssell vid för att hjälpa till att föra in arbetet med att motverka kränkande särbehandling i organisationen.

– Det är viktigt att få in det här i det systematiska arbetsmiljöarbetet. I vårt projekt har vi tre delar som personalen går igenom. Det är sedan viktigt att kontrollera att åtgärderna faktiskt har bidragit till en bättre arbetsmiljö och sedan planera för hur man går vidare, säger Åsa Forssell.


Arbetsmiljöarbetet är en kontinuerlig process med återkommande aktiviteter.

– Det är cheferna som behöver ta initiativet till att jobba med arbetsmiljön och att motverka att kränkande särbehandling. Det behöver komma uppifrån för att sedan prägla hela organisationen, menar Åsa Forssell.


En utgångspunkt för att förebygga risker för kränkande särbehandling är att arbetsgivaren i första hand ser över de organisatoriska förhållandena på arbetsplatsen. Det handlar om hur man organiserar sin verksamhet, hur man samarbetar, kommunicerar och hur arbetet leds.

Det är viktigt att ta fram en policy med rutiner för hur kränkande särbehandling ska förebyggas. Samt hur det ska hanteras om det uppstår. Rutinerna ska vara tydliga och lätta att följa.

– I teorin är det ett enkelt arbete att ta fram policys, utmaningen är att efterleva den, säger projektledaren Åsa Forssell.

Då kan kränkande särbehandling uppstå

  • Om det finns otydlighet vad gäller arbetsfördelning, förväntningar på prestationer och arbetssätt

  • Om arbetsbelastningen är för hög

  • Vid konflikter

  • Vid omorganisation, rationaliseringar och omstrukturering vilket leder till otrygghet och konkurrensförhållanden mellan de anställda.

Signaler och tecken på kränkande särbehandling - då ska du se upp

  • Samarbetssvårigheter

  • Personkonflikter

  • Sökande efter syndabockar

  • Arbetsklimat som präglas av tryckt stämning

  • En jargong eller skämt som alla inte är bekväma med

  • Hög sjukfrånvaro

  • Hög personalomsättning

  • Minskande effektivitet och produktivitet